En soffgrupp med en tresitssoffa och två fåtöljer från 1900-talets första hälft. Möbelgruppen har stått i salongen hos morföräldrarna, den fick bara användas vid speciella högtider. Barnbarnet vill behålla möbelgruppen men byta ut den bitvis trasiga och blekta plyschen mot en ny plysch i mörkare röd. Möblerna var nedsuttna och behövde snöras om.
FöreFöreEfterFöreFöreFåtölj efter
Den tidigare snörningen var av ”rysk” modell. Rysk snörning går ”kors och tvärs”, mer på diagonalen än svensk traditionell snörning som går rak, lodrätt och vågrätt.Den gamla snörningen är bortplockad. Resåren (spiralfjädrarna) satt bra och fick sitta kvar i sadelgjorden. Sadelgjorden var i fint skick men behövde spännas om både på längden och bredden. Vi spikade tillbaka originalspiken. Vi spänner om sadelgjorden genom att fästa en annan bit sadelgjord i den gamla för att få något att dra och spänna med. Sadelgjordsspännaren pressas mot möbelns trästomme och böjs ner mot golvet för att få en bra spänst i sadelgjorden. Vi börjar snöra resåren från mitten av soffan för att få lätt se att det blir samma höjd hela tiden. Vi snörar med hamparep som snörgarn. Resåren trycks ner ungefär en tredjedel av sin höjd. Det krävs bra teknik och styrka för att inte bli helt slut i händerna. Det är ett tungt jobb att snöra resår! Resårens snöras i flera varv. Ställvarv och direkt på det ett låsvarv som med knutar låser det rep som ställt resårens höjd och position.Vi bygger på med snörning lodrätt och vågrätt. Alla varv är klara! I den svenska traditionella snörningen går repen lodrätt och vågrätt men inte diagonalt. Många knutar…det är ett stort arbete som göms under sitsen. Resåren och alla knutar täcks med en bärande väv innan stoppningen kommer på. Väven är fastsydd i resåren och den gamla stoppningen ska nu läggas på. Först ska kanten sys av i framkant. Lasse fluffar till och jämnar ut den gamla grundstoppningen som nu har lagts tillbaka. Grundstoppningen ligger på plats. Formen skapas när stoppningen sys fast och bildar en stabil grund för överstoppningen att ligga på. Den tidigare gråvadden som fanns i soffan läggs tillbaka. Domestiken, tyget som ligger som ett foder under yttertyget, kommer på. Framstycket har fått ett lager tagel, yttertyget på sits- och framstycket har sytts ihop och tyget fästs nu på sitsen. Yttertyget på sitsen börjar passas in. En kedersöm gör en tydlig markering för sitsens början. Ryggens delar ritas ut. Det är viktigt att hålla koll på och markera upp tygets riktning så att inte delarna hamnar åt olika håll när de sen fästs ihop i ryggen. Ryggen kläs ovanpå den gamla klädseln eftersom den var ihopsydd på ett märkligt sätt med ståltråd och oerhört komplicerad att ta bort. För att få det puffiga uttrycket i ryggen la vi på extra stoppning. Delarna till ryggstycket sys ihop med kjeder. För att fästa ryggpartiet börjar vi att sy i knapparna i ryggen innan vi spänner tyget och fäster i trästommen.Här är knapparna på väg att komma på plats. Knapparna fästs bak i ryggen med knutar. Alla knapparna är på plats. Det finns fortfarande veck och ojämnheter som behöver rättas till men det är kul att äntligen se formen klar. Den gamla ryggpappen kommer på. Och ett tunt lager polyestervadd innan yttertyget läggs på. Tyget till baksidan är färdigsömmat och passas in. Det spikas fast med dekorspik. Soffan är färdig för leverans! Soffans mjuka former ser härligt inbjudande ut. Redo för klädsel! Vi la ny puffig stoppning i ett stycke istället för att dela den så som vi gjorde i soffan. Den färdigsydda ryggen passas in och fästs med knapparna i kedersömmen. Ryggen är fäst och det är dags att börja med sitsen. Resårhuset är åter snörat och allt är på plats. Längst ut ligger en ram i grov ståltråd, den kallas för ten och bildar stommen i sitsen. Bärande väv på plats. Hela soffgruppen är uppe på bordet och färdigställs i sina olika steg. Fin dekorspik fäster tyget i rygg och sida. Färdig fåtölj! Två goa fåtöljer klara för leverans!
